Han o jag under bar himmel!

Igår hade jag en sån bra känsla, att jag nästan höll på att fälla några tårar för min häst, sååå stolt är jag!!
Hade bestämt mig för att finslipa lite inför träningen idag, då jag inte fått nån riktig bra känsla sen förra träningen..så i full koncentration flöt jag omkring på utebana och gjorde så gott jag kunde, men det gick super bra..försökte verkligen tänka på det som inte varit så bra och fick till några riktig bra galoppfattningar, så trodde nästan inte det va sant!
Oki..sen skulle det skrittas av, och det är det tråkigaste jag vet att varv efter varv skritta runt, runt, runt, runt..så jag bestämde mig för att prova gå runt ängen..om man backar tiden ca 6mån så va det helt omöjligt att ens försöka ta ett steg ifrån stallplan utan en kompis vid sin sida..och där skritta han o jag ut på den stora ängen, med knappt ett moln på himlen och solen visa sina sista solstrålar och alldeles tyst, gud så jag längtat efter denna dag..när man bara kan sitta där och funderar på livet, bara njuta!
Och..han skötte sig exemplariskt, bara lunka på och verkar även han njuta!
Såååå stolt jag är över min häst..han kanse har växt upp nu?!
Det va så fridfullt att jag nästan höll på att fälla några tårat..för att han va så duktig och verkligen gått framåt i utvecklingen, trodde aldrig att jag skulle komma så långt som jag gjort och längre ska vi!
Går inte och beskriva i ord hur stolt jag är!!!=)
Har knappt smält det än..var det en dröm el va det verklighet?!
See you..