torsdag 4 oktober 2012

10år med häst, fortsättning..

Dom två boxarna stod klara hemma det var bara hästarna som fattades!
Pengar fanns det inte i överflöd så en häst för 10.000kr var inga konstigheter för oss och jag tror inte jag behöver gå in närmare på VAD man får för häst för dom pengarna?!
Travare som hade gjort sitt på banan?
Galoppör som inte funka på banan?

Och vet ni vad? Jag har haft både och!
Det börja med ett fullblod, 4år hade gjort nån starta men sprang för långsamt, hade haft/el tendens till stressmage/magsår men jag märkte inget av det senare iallafall!
Undra om jag ens provred? Var jag och kolla? Kommer inte ihåg just den biten, fick nog fatt på den genom nån-som-känner-nån..vilket fall som helst så var det nog priset som avgjorde, plus att det var nära, sagt och gjort..köpet genomfördes!

Ett problem kvarstod..en häst till och vad skulle det bli?
Var mest mamma som satt och kolla på annonser, det enda jag hitta när jag väl kolla var häster över vår budget, drömmar!
                                                               Annonsen
Shettis kanse? Fast, hur kul är dom då? Eller nån D-ponny man kan kunde ha lite kul med?
Jag klargjorde TYDLIGT att det inte skulle bli tal om nån unghäst/föl för det kan jag ingenting om! Hur gör vi när den ska ridas in? Där och då var det väldigt lätt och harkla ur sig, vi får väl skicka den till nån som kan!
Och vad hitta hon?
Världens gulligaste fölunge på 3månader, korsning Hbl/Vbl..NEJ, skrek jag rätt ut!
Men vi kan väl åka och kolla? Vi som även höll på med hundar, vet vad man som händer om man åker och tittar på hundvalpar!
           Såhär stor(liten 3åm) var Hoppe när vi va och kolla, vem faller inte?!



Bild vi fick under "väntetiden"

Vad hade jag sagt? Inga unghästar..Problem? Dom löser vi på vägen!
Vi åkte dit, Norrköping och möttes av en väldigt trevlig dam..nästan genast tog vi marsch mot sommarhagen, där gick 2st ston(om jag inte minns fel) med varsin fölis och tanken på en icke fölunge var som bortblåst! Sååå gullig, men vilket jäkla namn: Hoppe! Jaja, får skylla på att det inte är vi som döpt han som tur va!
Handpening upp på bordet och det bestämmdes att hon skulle leverera upp krabaten och fortlöpande fick vi mail vad som hände, sprutor fixade, pass och veterinären hade varit där med lovord, frisk och kry, skylle hamna nånstanns runt 165cm trots att båda föräldrarna stanna på 159cm resp 160cm.
                    
                                                         Hoppe´s pappa: Zeb, E: Tammerfors

Allt skulle juh klaffa så vi fick hem dom båda samtidigt och till slut stod dom där, allt gick bra och jag tyckte synd om mamma-häst som fick åka hem utan sitt barn, även lilla-häst som vart av med sin mamma! Det bekymrade nog mig mer än hästarna!
Hästen växte, växte och växte, olater eftet olater kom och jag som helt oerfaren var emellan åt livrädd fast jag visste att man inte fick visa det, även fast känslan va skräckslagen..och belslutet att bli kastrerad tidigt än gå på hingsbete är nåt jag ångrar även idag!

Arbetet med 2st egna hästar på egen hästgård kunde börja..sovmorgon låg långt bort i framtiden! Varje dag, 365dagar om året stod klockan på ringning, folk trodde inte jag var klok som gick upp 06:00 lördag som söndag, men vad då? Hästarna måste ha mat och få komma ut, juh längre ute dessto bättre! Så from 08 rycket på helgerna hade jag ledigt, men vem av mina kompisar var vakna då?
Tur man var rökare så man kunde hänga på altan med kaffe, cigg och en kanelläng, Ica öppnade 08..perfekt, medans alla låg och sov fortfarande!

Ridningen på fullblodet satte fart, allt från dressyr, hoppning till skoj ute..
Dressyr var väl mest en nödvändig grej just då, det måste man juh faktiskt träna!
Tror det tog ett tag innan jag börja med hoppning men så iallafall, börja jag..gick väl sådär, trodde mest ibland att jag befan mig på nån form av rodeoshow, mer framhovar ovanför marken än i alla andra var typ livrädd för min häst, ingen föräldrer skulle låta sin unge sitta på denna häst och min mamma såg inget för hon var aldrig där! Hon var ungefär lika livrädd som dom andra..
För mig var det inga konstigheter alls, fullblod liksom..lite "go" i dom tills den lektionen kom, när det hände!
Jag minns det så väl innan, jag kom från halva långsidan skulle hoppa ett hinder som stod lite på sne så man gjorde en böj mot kortsidan, tror vi fick ett stopp först, va rätt högt och jag våga inte säga ifrån, livrädd..så igen, pank och jag tror att hela händelseförloppet följer: Hästen stanna, slår upp huvudet mot en liten stegring rakt över mitt ansikte, tror hästen sedan ändå försöker hoppa över och det blir plockepinn, där ligger jag på andra sidan bland bommar och någon hade fångat in hästen och när jag tittar ser jag den framför mig, groggy sätter jag mig och tar mig över munnen, blod, blod, blod..shit, vad hände? Mamma kommer, nån leder hem min häst och jag sätter mig i bilen och kollar speglen det första jag gör, shit..där hänger min framtänd, helt lös! Panik!
Ridningen gick väl sådär, ännu värre började hanteringen bli..ibland kunde jag stå 1-2timmar vid boxdörren för att ens försöka få på grimman? Så fort man närma sig vände hon upp baken och kicka, fick tips på lösningar men utan större framgång, så hände det igen..
Skulle hämta in dom från sommarhagen, rakt över vägen, tipset om grimma bakom ryggen tog jag till, men hade hon kommit på det nu? Jag stod precis framför henne och han knappt rör armen för och ta fram grimman innan det sa, pank! Som tur var han även jag vända mig om och sparken tog mitt emellan skuldrorna, där satt ett svagt märke av en hästhov och jag tuppa av för nån sekund där låg jag, skrek på hjälp som kändes hopplöst..hur skulle dom höra ändå upp dit?

Tror att nånstanns i det här stadiget börjar jag fundera över om det är nåt fel på min häst? Nånting säger mig..? Vi har inte lärt oss mycket på denna korta hästägare tid men känslan av att nåt inte stämmer hänger över mig hela tiden, vad veterinärerna än säger..
Började med hemma veterinär som efter en snabbgenomgång konstatera, inget fel! Fast jag ändå sa till extra om ryggen och korset, tror det är nåt där..vad som sa mig det, vet jag inte..känslan?! Det var bara och rida på, fast jag lyssna inte på just det..hästen fick stå..
Vi for runt bland klinikerna, hästen va galen ingen våga ta i den men till slut kom vi rätt, en tjej som va lite "specielserad" på just fullblod, tror hon ganska fort såg att nåt inte stod rätt till, äntligen hjälp!
Det konstaterades sammaväxta koter i ryggen, dagens kissing spinnes(?) som inget kundes göras åt, det kanse tom var nåt mer(?) som jag inte minns..jag skulle återigen få gå genom baksidan av hästeriet!
Men innan det kunde ske var jag återigen tvungen att försöka "fixa fram" en ny häst, rätt fort..jag börja fråga runt, lånehäst? Nån som hade avdankad dom inte behövde? Hovslagaren som höll på med travhästar?
Jo, hon hade en "bortglömd" häst långt upp i norr som jag kunde få köpa, kravet: Tog hon ner henne med transport var jag tvungen och köpa, hmm..!?!








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar