efter att jag fick ett litet goo i mig på framridningen att det kanse kunde gå bra iallfall, det försvann lika fort som jag kom in på banan! Med en utommhus banan som i torrt tillstånd såg ut som matrial mellan sand och rörgrav och ett par dagars regn på det,så stänkte det härligt upp över hela en! Med ett par riktiga missar och häst som inte ville gå framåt utan helst bara skena ut därifrån, så var jag till en början rätt okej med tanke på omständighetern, men juh längre tiden gick desto er missnöjd vart jag, jaja..hade helst denna tävling ogjord men nu är den glömd och vi siktar på nästa..men kan inte heller ibland glömma o fråga mig: Vad håller jag på med?! Kommer det nånsin ge nåt resultat? Gör det för att jag tycker det är kul, men är det kul när man aldrig känner sig mer än nöjd?!
Eller som mina "gamla hästskötare" glider in första tävlingen nånsin i sitt liv både för häst och ryttare och knipper placeringar med båda startande hästarna..är det tur eller rider jag så dåligt..?! Nja, självförtroendet har jag återigen tappat och missunnar min häst..är det värt och fortsätta?!
See you..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar