helt plötsligt stod jag utan hästskötare och jakten på en ny sattes genast igång, vad och varför vill jag inte gå in på..men om jag säger såhär, nu vet jag vart jag har dig samt och kommer ihåg det till nästa gång, jag som enligt eget tycke stället upp kors o tvärs och tillbaka får/fick man..?
Tog mig samman och försökte att skaka av mig detta stress moment med ro och tänkte, nä ta me fan mej varför ska nån få sätta stopp för mig för? Om jag så fan ska åka själv,Dit ska jag!
Men samtidigt är det väldigt trevligt med sällskap och jag är förundrad över att det faktiskt finns folk som har hört av sig, allt från mina egna stallkamrater till nån som jag bara träffat 1gg och är villig att ställa, det är så härligt..ni är inte bortglömda, jag klurar fortf på hela upplägget!
Och nu får jag ta ett steg till i utbildnings skalan, tidigare har jag haft skötare som ordnat med knoppning..det är väl så eliten gör?! Men igår tog jag tag i saken och skulle prov knoppa, visste någorlunda hur man gjorde, trodde jag..? När jag kommit till halva manen och jag redan har 13st små toffsar då fick livlinana komma, så C hjälpte mig och visa hur det skulle gå till! NU är det övning varje dag, inför dom perfekta knopparna! Så snart är jag så gott som självständig, då kanse jag kan skylla på mig själv när det drar över tiden utan att behöva bli sur över andra som tar lång tid på sig;) och jag blir stressad..enasm är stark!
Så det enda som stoppar mig just nu är min tanke, kan jag åka själv? Kommer jag klara det?
Klart att du gör... <3
SvaraRadera