hade precis somnat kändes det som..sovit max 1 timme..
Ringer mobilen? Nä, måste inbilla mig..nä, den ringer
Men va fan, jag har juh sagt till..man "får" inte ringa mig så sent eftersom jag går och lägger mig tidigt, kollar först klockan...23:01, MAMMA
Svarar och på en 4:e dels sekund får jag magont och adrenalinet börja komma
Det enda jag hör är gråt, nån som shippar efter andan och ett svag: Du måste komma!
Ok, jag måste försöka få fram vad som hänt..men det enda jag hör är gråt och du måste komma
Det desperata gråtet och orden..
Väcker H och säger: Vi måste ner till mamma..tur är bor hon bara 2st hus ifrån, ca 50/75meter
Upp och rotar runt i tävttkorgen efter nåt att slänga på mig och oron och adrenalinet är på topp
Min första tanke va: Va fan, har vi vargen här nu ochså!?
Håller utkik under vägen, har nog aldrig sprungit så fort sen friidrotten i 8:an..
Ser inget, min andra tanke va..
Att hennes gammel hund har/håller på och dör..?
Men ändå så är hon va den kaliber att vet att så är livets gång och hon skulle inte låta så desperat då, skulle nog va mer "fint" gråt..om ni förstår..
Min 3:e tanke, en hund har blivit orm biten?
Men är ormar "vakna" så här sent..? I typ dagg?!
4:e tanken va att en/två stycken hundar har rymt?
Väl nere så möts jag av alla hundar och rusar istället in och ser mamma komma med en handduk för munne, fullt med blod och när hon tar dom den så ser jag att en tand i undreraden sticker rakt upp..den kunde jag nog bara ta och plocka ur, plupp..
Ohh, shit..hundbiten, ett rejält bett!
Och kan bara tänka mig hur j*vla ont det kan göra..? Men det gjorde det tydligen inte..
Sen visar hon..hon har juh köpt en golvfön och i mitten på den sitter en fjädrande järnstolpe för reglering av höjden och hon börjar teckan vad som hänt och snabbt inser jag..helvete!
Och oturligt nog, gissa..stod hon med huvudet rakt över stolpen samtidigt som hon försökte få upp den, och bong helt plötsligt for den iväg, rakt över munnen..
Med lite panik, vart åker man..tandakuten? Akuten?
Men när H kom tätt in på som är lugnet själv så gick han hem och hämta bilen så fick dom åka till akuten, rasta av hundarna och gick sedan hem igen för att lägga mig..med fortf magont och gråten i halsen..och nu börja fundera på, undrar vad dom gör med mamma? Tänk om dom måste operar nåt? Söva?
Och jag börja tänka på, hur mina första tankar va? Vad jag tänkte?
Eftersom jag "aldrig" varit med om nåt "skräcksenaro" tidigare med nån i telefon som man inte kan prata med och djur inbladade, så hade jag nog kunnat brotta ner en Grizzly björn på vägen som stod i vägen kändes det som..
Skulle nån från stallet ringa i det skicket, hade nog min första tanke varit..min häst är så skadad att den måste avlivas på plats? Undrar om jag hinner dit och säga hejdå..innan "bulten"? Tror jag iallfall jag skulle tänka..? Eller?
Men alla lever och jag har nästan fotf magont och hör den skära rösten eka i mitt huvud..dom orden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar