Kommer han gå på transporten?
Klarar han av att stå i transporten?
Lasta av?
Tränsa?
Rida fram?
Kommer han vara på tygel?
För nån dag sedan kom jag fram till en punkt, där jag insåg själv att vi klara detta..galant!
Den där "ont i magen känslan" över alla dessa moment släppte och det var en befrielse, jag behöver inte oroa mig..jag kan lägga energin och tiden på det posetiva istället och dessutom är jag inte orolig för hur det kommer gå heller, jag börjar lita på mig själv och min häst..jag vet hur jag ska göra nu!
Jag vet hur jag får han på tygel!
Jag vet hur han sköter sig!
Jag vet att han snällt står i transporten o väntar!
Jag vet hur jag ska lasta!
Såklart som för alla andra(?) så finns det saker att jobba på och jag vet vad vi brister på och det är med stolthet jag kan säga att just för tillfället är det bara en sak som måste jobba vidare på i detta program..och det är dessa mellangångarter som jag jämt tjatar om, men en sak i taget!
Fick till några bra på träningen igår, men mellanglaoppen..mycket och sitta ihop! Men det kommer..
Imo drar jag till Hufuvdsta och ska försöka göra ett person bästa..iallfall så jag är nöjd!
See you..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar