Räcker till!
När man försöker, hittar en gnutta hopp och lika fort är det borta!
Ofta funderar jag på, hur klara jag det förr?
Min ekonomi! Alla skulle nog säga, hur kan du inte klara dig på det?
Mitt svar blir samma varje gång: Hästmänniska måste nog tilllägga hund med, som utställningsmänniska..
Jag har inga onödiga konstnader, har nog ett "drömläge" så, lån på bilen och är bortskämd med nästan inga mer kostnader på den mer än bränsle som jag för övrigt tankar billigare för, hur går det ändå inte?
Ja, hästen kostar en slant..en bra slant som jag försöker förtränga så fort det snackas ekonomi..samtidigt som jag vet, att hade jag inte haft häst hade jag garanterat inte helt plötsligt haft flera tusen lappar över för nöjes skull!
Hundarna, ja dom kostar väl minst..det dyra är det roliga, utställning! Att fara land och rike runt, bo på hotell, anmäla hund/ar
tror ni förstår att det drar iväg!
Har jag rätt att klaga?
Jag vill inte se att det jag lever för är min nergång! Jag kämpar varje dag, varje månad med att få det och funka även fast jag inte är själv så känns det som om jag kämpar enbart för mig själv! Skulle jag va själv, hade det inte gjort nåt om jag åt oboy & mackor till middag, blodpudding tre dagar i veckan, falukorv flera dagar!
Nu är det inte så att jag inte har mat på bordet, minus på kontot när nästa lön trillar in, jag kan betala alla mina räkningar, ta mina djur till veterinären man kan väl säga plus-minus-noll..det finns dom som har det värre, ska jag sluta tycka synd om mig själv?
Jag gillar inte och prata ekonomi, blir på dåligt humör när jag kollar mitt konto och vill absolut inte höra att jag har bara 12t kronor kvar! Vi kämpar var för sig..
Nä, nu tar jag mina hundarna på promenad och ser dom lyckliga, det är iallafall gratis!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar