Tusen nålar

vad händer med tjejen som iprincip inte hade nån "skräck" för nåt förut? Var öppen för och prova olika saker utan att känna ångest och rädsla?
Nu harigare än nånsin!
Det var dax för naprapaten idag igen..och strax innan kom jag på, vi skulle juh prova nålar idag, ajaj?!? Och plötsligt sköljde en "rädsla" över mig och jag blir lika förvånad över mig själv varje gång, detta är juh inte jag?!
Snabbt försökte jag släppa tanken och innan jag visste ordet av det stack det till..utan nån som helst förvarning mer än, vi prata juh sist om att prova nålar..förmodligen var det ett bra drag från henne! Och det kändes kan jag meddela, dom flesta sattes i ländrygg, nån mitt på och nån vid höften, jäklar vad vissa kändes om jag kände mig stel innan var det inget vad jag just kände för en liten stund innan det släppte..jäkla vilka späningar det var ibland, snurra till lite i pallet emellan åt men försökte bara andas ordentligt och "överleva", haha..
Såhär i efterhand känner jag mig inte stelopererad längre, lite samma värk till och från...är det nåt jag nånsin kommer komma ifrån? Det kan jämnföras med som att man har sendrag hela tiden, fast i ryggen..har jag hamnat i nån ond cirkel?
Kanse måste göra nålar lite oftare ett tag för att komma ur den onda cirkeln och få liv i musklerna? Eftersom jag har en liten snedhet i ryggen så jobbar förmodligen vissa muskler mer än andra vilket orsakor en del knutor längs ryggen som ibland är av dödande-karaktär..någon som gör nålar regelbundet? bra? dåligt?