Personbästa!

första tävlingen på säsong del 2 har gått av staplen och jag hade en rätt bra känsla och var både laddad och taggad på ett bra sätt..inte för mkt inte för lite!
Jag visste att formen har blivit bättre nu skulle jag bara bevisa det på banan oxå, skulle jag klara det?
Och som i 8 fall av 10 så blir det alltid bråttom..vad har man hamnat i för dåligt system?
Måste göras nåt åt, måste lägga om planen bryta mönstret!
Och när man får reda på vid Gillingebana(inte ens halvvägs dit) av nr 18 är inne på banan, paus 20min vid nr 19 och jag är start 26 så ville jag bara börja gråta, vända hem och bara skita i detta j*vla tävlande..tur man har snäll häst som inget säger när man överskrider 80km/t..;)
Väl framme på plats så var på håååret, hade det nog inte varit för mina super duper snälla andra stallkamrater som oxå va där..då undra jag hur det egentligen hade gått?
Medans alla hjälptes åt, AM visa papper, Sara träna, jag klädde på mig och Camilla hjälpte till med utlastning samt sadling så var det bara upp på hästen och bort till framridningen, till en början hade jag svårt och koppla av och förstå att jag faktiskt hade "rätt bra med tid", har jag väl hamnat i stess är det svårt och komma ur..men efter ett tag tog jag mig i kragen och jag visste att denna känslan och ridning är inte bra, så vi börja om!
Väl dax och in i det lilla mörka lilla ridhuset och det man tror dom ska kolla på..det kollar dom inte på! Utan vi ska vägra gå ifrån hålet i väggen där man kom in..?!:/
Så kom start signal och paniken börjar rusa, får inte missa dom där 40sek..så lika bra och börja, då jag befann mig på halvvägs på långsidan och därifrån agera jag, helt utan plan red jag bara rakt fram där och upp på medellinjen, vilket såklart visa sig i poängen med en vinglig uppridning, vet att jag kan bättre!
Varför kan man aldrig va helt nöjd med sin presation efteråt? Varför börja man alltid leta alla fel först?
Efter lite pepptalk, taktik och tips så är jag laddad inför nästa tävligen..
Men min känsla hade fel, jag hade varit glad om jag hade fått 60%..men 62% var det verkligen sant? Nästan så att jag fick en tår i ögat av glädje!
Galet, kunde man få så mkt trots att man tyckte det gick skit..? Trots missar?
Kommer man nånsin få sin helt perfekta ritt?
Laddar om och laddar upp!
See you..