En dag på skotern

och när man skulle va den där gulliga tjejen som va med och låta grabbarna ha lite kul så ska det sluta med bortfrusna fötter, dåligt humör, panik och jag undra om det va sista gången jag såg mina hundar?
Allt är roligt i början, vi for iväg upp till en fjäll stuga och intog kaffe med Våffla

Men våffla med Västerbotten ost? Nja, hedlig föredrar jag!
Sedan börja färden hemåt och vi åkte, åkte, åkte och ibland såg Lennart lite halv weard ut, hmm..?
Till en början fanns dom där pinnarna med röda kryss på, dom skulle man följa..och det gjorde vi, till en början och när vi sedan stod vid ett skoterspår som tog slut, vändplats..ähh, ok?
Paniken börja sakta springa ikapp och vi insåg att det inte fanns några markeringar..vända och sedan leta oss tillbaka till markringarna och med spår lite över allt så ja..men till slut var dom där och då var inte mitt humör topp och jag ville bara hem, tårna kände jag inte och fötterna börja sakta oxå försvinna och jag föreslog att vi skulle åka tillbaka samma väg vi kom men då andra vägen va närmare enligt guiden Lennart så konstatera han att det va den vi skulle ta, ok..snart så Linda, snart var vi hemma..trodde jag!
Åkte åkte åkte och det enda jag såg var berg, berg berg och ingen unst till rörelse eller liv..paniken börja tok komma!
Ohh, en skylt..Abisko 3.5 km tack för den! Helvete och hela tiden hade Lennart sagt snart, snart..nu var det nära att hans "snart" vart nerkört i halsen! Och humöret dala hela tiden, men iallfall väl på den ordentliga leden och det var bara att försöka pinna sig igenom, det var dom längsta 3.5 milen i mitt liv!
Och helt plötsligt står 2st j*vla älgar där med, skulle det inte va nog med bekymmer?
Oki, väl framme vid uthyrnings stället och jag skulle äntligen få komma hem, maten va nästan klar och jag hade inte kunnat mig önska mig bättre just då!
Och skjuts hem var fixat..på en skoter, trodde det va ett skämt?!
Oki, håll ut för fan..ett par minuter till o sen är jag väl fan hemma!? Annars vet jag inte vad jag hade gjort..
Min skoter karriär är över för hela mitt liv idag, punkt!
Och såklart så klär sig alltid Stockholmaren sig fel, så påklädd måste man bli oxå?

Inte den sexigaste dräkten jag vart iförd i!