Gråta el skratta!

har blandade känslor..igår körde vi ett dressyr pass igen, gick bättre än i förrgår och bara jag inte ligger på latsidan så går han jätte fint!
Lena är en jätte bra tränare, noga, lyssnar och väldigt mån om att hästen ska gå i form så det inte sliter osv..men ibland känner jag att jag bara vill lägga ner och orkar inte, har juh som sagt inte den överambisösa hästen som man får nåt gratis av..dom jag tränat för innan har inte "ställt" såna krav, men jag kan juh ärligt säga att det behövs å andra sidan oxå, det är så lätt o sitta å säga det här på jobbet i en kontors stol men när man sedan sitter på hästen o ska rida så är det en annan sak..känner även ibland att man inte räcker till, att man är en dålig ryttare..varför? Har tyvärr inget svar på det..vill liksom va lika duktiga, fina, bra ryttare som dom andra!
Tävling..ja, dom tycker jag ska ge mig ut på tävling..jag har alltid haft en bra(enligt mig) ursäkt till att inte komma iväg, dock har jag ingen tillräckligt bra denna gång, så jag kan skjuta på det som vanligt..=p
Även där kommer självförtroende och det där med en fin häst fram..tänk om min häst bara springer med huvudet i vädret? beter sig illa? härjar i transporten? Och man ser alla runt om kring sig kollar konstigt, när dom sitter på sina fina väluppforstrade hästar som inte rör en fena.
Får ont i magen bara ut av tanken..nåt som botar??
See you..